Den svenska påskmaten: Därför äter vi den

Det finns en rad traditioner kring vad vi svenskar brukar äta kring påsk. Här är anledningarna till varför vi äter och dricker det vi gör.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.13:55, 15 april, 2017

Den svenska påskmaten: Därför äter vi den
Delar av det svenskarna äter under påsken. Foto: Montage/Creative Commons

Påsklamm, påsköl, ägg med mera. Det finns mycket traditioner kring vad som äts runt påsken, här är historiken bakom varför vi äter det vi gör.

Lamm – Kristus beskrivs som lammet som befriar världen, och därför blir det naturligt att lammet äts runt påsk. Ursprungligen är lamm vid påskbordet en tradition från medelhavet, som kom till Sverige runt 1900-talet. I Sverige har dock fårkött varit vanligare än lamm tidigare.

Ägg – Många undrar varför vi äter ägg runt påsk. Men svaret är ganska enkelt. Ägget symboliserar liv och Jesu uppståndelse. Förut var det förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk, vilket gjorde påsk till en ägghögtid.

Påskgodis – I takt med ny tryckteknik har färgglada pappägg kunnat ges som gåvor, men redan i det tidigare bondesamhället fanns äggtävlingar där man slog ägg mot varandra. Att människor äter godis runt påsk är en tradition som startade efter mellankrigstiden. I samma veva började man gömma och hitta ägg med godis i.

Fisk – Det har under lång tid förekommit fisk vid påskbordet. Framför allt är det vanligt med fisk på långfredagen. Förr var salt fisk vanlig, som en liknelse vid Kristi törst på korset.

Skinka – En festmåltid som funnits på bordet länge. Och som alla känner till används skinkan vid mer än en högtid i Sverige. Richard Hellström gissar att skinkan dök upp svenska påskbordet vid mitten av 1900-talet.

Påskmust – ”Julmusten kom 1910 och var framtagen som en alternativdryck till alkohol, en nykterhetsdryck. Jag kan tänka mig att Påskmusten kom någon gång på mitten av 1900-talet”, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet till Svenska Dagbladet.

Julöl – Förr i tiden var påskölen mycket starkare än den vanliga ölen, som i dag går att jämföras med en vanlig starköl. Och historiskt sätt har det alltid bryggts öl till större festligheter.

Snaps – Traditionerna med snaps sträcker sig hela vägen till 1600-talet. Först ska det ätas sill, ost och bröd. Och när det har ätits tas snapsen, som ett startskott på att festen inleds.

Källa: Svenska Dagbladet

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel