Pedagog i Nybro skrev ”klant” i pannan på barn

Barnet ramlade i en vattenpöl och blötte ned sig under en skogsutflykt med fritids. Då skrev en pedagog "klant" i pannan på barnet med en tuschpenna.

Karl-Oskar Karlsson

Karl-Oskar Karlsson

Kl.11:28, 18 januari, 2017

Pedagog i Nybro skrev ”klant” i pannan på barn
Foto: Arkiv

Händelsen utspelade sig i höstas, när fritidshemmets elever och pedagoger var i väg på utflykt i skogen.

Enligt anmälan som är upprättad ska en av pedagogerna dessutom yttrat sig om att den som är först med att blöta ned sig skulle få en skylt att bära på med texten ”dagens klant”, det rapporterar Barometern.

När gruppen kom tillbaka till fritids efter utflykten skrev pedagogen ”klant” i pannan på barnet som hade blött ned sig.

Efter ett möte mellan berörda skolchefer när händelsen blivit känd, kunde man konstatera att barnet inte tagit skada eller påverkats av händelsen, rapporterar Barometern.

Kommunen ansåg ändå att händelsen var allvarlig och valde att anmäla den till Barn- och elevombudsmannen (BEO), som konstaterade att barnet kränktes när pedagogen skrev ”klant” i pannan.

BEO anser också att kommuns gjort rätt som anmälde händelsen och utredde den efteråt, men enligt Barometern framställer BEO ett skadeståndsanspråk för barnets räkning på 10 000 kronor mot kommunen.

Senast den 3 februari ska Nybro kommun ange sin inställning till kravet.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Motorfordon i olycka på riksväg 25

Vid 23.20-tiden på söndagskvällen inkom ett larm till SOS om en trafikolycka på riksväg 25.

Faton Pasho

Faton Pasho

Kl.23:26, 22 oktober, 2017

Motorfordon i olycka på riksväg 25
Foto: Emma Uddesson

Strax efter klockan 23.20 på söndagskvällen inkom ett larm till SOS om en trafikolycka på riksväg 25 där ett mindre motorfordon ska vara inblandat.

Olyckan ska ha skett i höjd med Haddamåla i Emmaboda kommun, 15 kilometer från Nybro och i riktning mot Växjö. 

Övriga omständigheter är oklara.

Texten uppdateras

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

DEBATT: Utan hemspråk klarar sig inte våra elever

250 skolanställda: Undervisningen är grunden till att barnen ska lyckas i skolan

Faton Pasho

Faton Pasho

Kl.22:09, 22 oktober, 2017

DEBATT: Utan hemspråk klarar sig inte våra elever
Foto: Pixabay

Tidigare i veckan gick Moderata politikerna Carina Wutzler, kommunstyrelsens ordförande i Vellinge kommun, Camilla Brunsberg, oppositionsråd i Karlskrona kommun och Malin Wengholm, regionstyrelsens ordförande i Jönköping län ut med en debattartikel på Aftonbladet om att ”avskaffa hemspråk – lär barnen svenska”.

Nu har 250 skolanställda svarat på deras debattartikel i en replik – två utav lärarna som har skrivit under artikeln är från Nybro.

Debattartikeln nedan är skribentens åsikter och inget 24Nybro har skrivit. 

Moderata politikerna Carina Wutzler, Camilla Brunsberg och Malin Wengholm visar i sin debattartikel ”Avskaffa hemspråk – lär barnen svenska” stor okunskap kring ämnet svenska som andraspråk ochmodersmålets betydelse för utvecklingen av andraspråket.

Ingenstans i artikeln hittar vi argument som vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet.

”Inget barn i Sverige ska behöva läsa svenska som ett andra språk”, skriver de. Uppskattningsvis talas det i Sverige i dag cirka 200 olika språk och cirka 1,5 miljoner av invånarna har ett annat modersmål än svenska.

Detta innebär att vi, om vi ska möta önskemålet i artikeln att ”alla barn, oavsett bakgrund, ska få samma förutsättningar och ha samma krav och förväntningar för att kunna lyckas”, snarare än att avskaffa svenska som andraspråk behöver fler lärare behöriga att undervisa i ämnet.

Svenska som andraspråk handlar inte om någon enklare svenska, utan ett ämne som ställer lika höga krav som ämnet svenska. Däremot så behövs kompetens att undervisa i svenska med förutsättningen att det just är ett andraspråk, och den kompetensen behöver fler lärare ha för att våra nyanlända och flerspråkiga elever ska få förutsättningar att lyckas.

Världen är flerspråkig, så om vi vill att våra elever ska lyckas behöver vi vidga våra vyer bortom den enspråkiga norm som så tydligt avslöjas i debattinlägget.

Att eleverna behöver lära sig svenska skriver vi under på. Språket är nyckeln till framgång och det är avgörande även i andra ämnen. Därför anser vi inte bara att fler behöver bli behöriga i svenska som andraspråk, utan också att alla lärare behöver utbildas till ”språkutvecklare” i sitt ämne. När alla ämneslärare behärskar ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och kan ge alla elever ett funktionellt ämnesspråk, då kommer vi se ökade resultat.

Något annat som ger resultat är att satsa på modersmålet. I boken ”Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid” pekar den världsledande forskaren Jim Cummins, med stöd i både svensk och internationell forskning, på att undervisning i modersmålet inte sker på bekostad av andraspråket.

Tvärtom gör undervisning som bygger upp andraspråket parallellt med modersmålet att eleverna lättare kan ta till sig ämnesundervisningen.Så när debattörerna menar att ”Kravet på modersmålsundervisning och svenska som andraspråk är resurskrävande och betungande för kommunerna”, hävdar vi tvärtom att det skulle bli extremt kostsamt för kommunerna om undervisningen i svenska som andraspråk och modersmål togs bort.

Med ett valår runt hörnet välkomnar vi politiker i skoldebatten, men låt oss då ha en debatt som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Då kommer vi kunna hitta en utveckling som gynnar dem som skoldebatten alltid ska handla om – våra elever.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

KRÖNIKA: Vad händer när #metoo tystnar?

"Det börjar nu. Eller så dör det när #metoo dör ut.", skriver 24:ans reporter Mia Martelleur.

Mia Martelleur

Kl.20:39, 22 oktober, 2017

KRÖNIKA: Vad händer när #metoo tystnar?
MONTAGE: Pixabay / Skärmdump Instagram

Efter mediestormen kring sexuella trakasserier i Hollywood, som startade med anklagelserna mot Harvey Weinstein den 5 oktober, har #metoo spridit sig som en löpeld över internet och sociala medier. När jag såg #metoo jag kände bara ”JA! Vi behöver mer sådant här”. Samtidigt kände jag också en gnagande rädsla för vad som kommer att hända när hashtagen tystnar. Kommer vi fortsätta att prata om problemen?

Hela veckan har fler och fler kvinnor i min bekantskapskrets spridit #metoo och många har även delat med sig av personliga händelser. Och på något sätt känns det skönt att tusentals personer vågar kliva fram med sina erfarenheter och uppmärksamma problemet.

Samtidigt är det hjärtskärande att läsa och höra vad människor i ens närhet har varit med om och tvingats genomgå under åren. Men jag blir inte överraskad. Och jag tror inte att många kvinnor egentligen blir det. Det här är vår vardag. Och där i ligger problemet. Det finns så mycket fler människor världen över som har utsatts för sexuella trakasserier och respektlösa handlingar än det finns hashtags med ”Metoo”.

Men ändå fortsätter det att hända. Trots att vi vet om att det sker hela tiden. Det har nått en gräns där det känns helt rimligt att skapa en frizon, en festival utan män. Bara för att vi i alla fall ska kunna få andas ut och slappna av på åtminstone EN festival i landet.

Sexuella ofredanden och den illa behandlingen, av framförallt kvinnor, har blivit så normaliserad. Sedan vi var små har vi fått höra att om en kille är uppkäftig, tar på oss eller till och med slår oss och gör oss illa – så kan det vara för att han är KÄR i oss. Eller så gör han bara så FÖR ATT HAN ÄR KILLE.

Vi får lära oss i en tidig ålder att flickor ska vara tysta. Vara till lags. Och vår självkänsla trycks ner – för vad vi än råkar ut för så är det på något vis vårat fel. Vi vänder unga flickor ryggen istället för att uppmuntra dem till att ta plats, vara stolta, vara sig själva och framförallt ta tag i att lära förövarna i tid vad som är okej och inte.

Det finns så mycket jag skulle vilja säga till våra unga människor. Så mycket jag velat att någon sagt till mig när jag var mindre.

Det är inte mitt fel om någon tar på mig fast jag inte vill. Det är inte mitt fel om någon inte accepterar att ett nej är ett nej, eller att allt annat utom ett ja faktiskt också är ett nej. Genom år av trakasserier och utsatthet har jag och många andra på egen hand fått lära oss detta. Tillslut så blev det nog. Jag blev arg på de män som inte gav mig respekt och jag började förstå mitt eget värde. Plötsligt var det enklare att säga ifrån om något inte kändes rätt. Att säga vad jag ville och inte. Och det blev enklare att höja armbågarna på dansgolvet om någon kom för nära. För man hade lärt sig: Jag får ta plats och du har inte rätt att ta min plats ifrån mig.

Men när Mia växte upp visste hon inte hur hon skulle agera. Och speciellt svårt var det om det var någon som man trodde var ens vän. När den som tog på en på fel sätt var någon som även var en klasskompis och vän.

Jag kände handen som tog mellan mina ben och vände mig förvirrat om på krogen. Där stod han och vår gemensamma vän. Han flinade berusat och nöjt. Vännen bredvid såg oberörd ut, även om han måste ha sett vad killen gjorde. Allt varade bara i en sekund. Men det kändes som en evighet i min hjärna. Hur skulle jag reagera? Han var ju en ”vän”. Jag vände mig förvirrat om igen och gick därifrån. Förträngde det hela. Det var ju sån han var bara. Han var rolig och schysst, men han var också ett svin mot kvinnor.

Om jag kunde gå tillbaka och prata med Mia hade jag stöttat henne och sagt att hon hade rätt att i att det där var fel. Jag hade sagt åt henne att säga till. Att vända sig om och säga till vännen på skarpen. Jag hade sagt att hon till och med får anmäla händelsen. Det är inte ditt fel att han utsatt dig för något som inte känns rätt. Det är helt och hållet på honom och han ska ta konsekvenserna.

Jag skulle ha sagt att killen som stod bredvid och såg allt inte heller var min vän. Om han var det hade han sagt till. Inte låtit ett sexuellt ofredande gå förbi.

Det är det här vi måste börja upplysa unga om och det är därför #metoo har varit så nyttig och bra. Vi måste våga vara mer öppna med det våra medmänniskor och vi själva utsätts för dagligen. Endast då kan vi skapa en bättre framtid för kommande generationer.

Ofta känns det som att våra försök att lyfta ämnet alltid tystas ner eller så vänds frågan mot kvinnorna istället. Mer förtyck istället för förståelse.

Det hände inte denna gång. Hollywood sa ifrån. Sociala medier sa ifrån. Sverige har sagt ifrån. Kanske betyder det att vi verkligen kan ha en öppen diskussion kring ämnet och på så vis förebygga vad som tidigare skadat våra unga flickor och pojkar i samhället. Lära dem att behandla varandra med respekt. Det börjar nu. Eller så dör det när #metoo dör ut.

TEXT: Mia Martelleur

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

NYBRO VIKINGS – GRÄSTORP 5-3

Ineffektivt Vikings segrade: ”Borde gjort fler mål”

Vikings besegrade Grästorp under söndagen med 5-3 inför 1 185 personer i Liljas Arena.

Faton Pasho

Faton Pasho

Kl.19:06, 22 oktober, 2017

3 bilder
  • Foto: Faton Pasho
    Foto: Faton Pasho
  • Foto: Faton Pasho
    Foto: Faton Pasho
  • Foto: Faton Pasho
    Foto: Faton Pasho

64 skott på 60 minuter men bara 5-3 på tavlan för Nybro Vikings när Grästorp besegrades under söndagen på hemmais. Trots den totala dominansen från hemmalaget var det länge nervöst och liv i söndagsmatchen.

– Vi gör ingen bra match i från oss tycker jag. I anfallszon absolut. Där tycker jag att vi är bra och snurra på bra. Vi kommer till avslut men i försvarszon så funkar det inte. Det är som att vi inte vill vara där. Det känns som om vi vill lösa det fort och ibland går det för fort för oss. Vi spelar fast oss själva och de gör mål på våra misstag. Ska man dock se till helheten så var det skönt att vinna igen, säger forwarden Johan Järlefelt. 

Vikings inledde den tionde omgången mot nykomlingen Grästorp i rafflande fart och parkerade sig i anfallszon under stora delar av den första perioden.

Utdelningen kom dock i slutet på första perioden när Grästorp lyckades samla på sig två utvisningar efter varandra.

Jesper Bärgård dunkade in 1-0 i fem mot tre och Sebastian Borg styrde in 2-0, 53 sekunder efter. Dock var det bortalaget Grästorp som fick sista ordet i perioden. Kim Persson satte reduceringen 2-1 från ingenstans.

– Vi är tyvärr lite för ineffektiva i dag. Det blir kanske lite för mycket passningar och vi skulle kanske tagit första skottläget i många situationer istället för att passa, säger Johan Järlefelt och fortsätter.

– Det låter kanske lite klyschigt men vi saknar egentligen det där drivet på mål. De flesta målen kommer efter lite gruff och styrningar framför mål så vi måste mer in på mål, det är de som saknas.

Vikings tokdominans fortsatte i period två och tre men det fladdriga, lättsårade och ineffektiva spelet gjorde att matchen i Liljas Arena inför 1 185 personer levde tills Kim Runermark, med fyra minuter kvar av matchen satte 5-3 bakom storspelande Robin Wallin i Grästorpskassen.

– Vi har lite att jobba på i det defensiva för anfallsspelet tycker jag att vi gör det bra trots att vi skjuter så mycket. Man behöver skjuta för att göra mål men sedan borde vi kanske gjort fler i dag tycker jag, säger Johan Järlefelt, som noterades för två assist.

Du noterades för två assist i dag – du verkar ha hittat in i laget?
– 
Jag har kommit in bra och grabbarna tog in mig direkt i laget. Sedan har det varit en rejäl omställning att komma från Stockholm till Nybro. Flytta hemifrån och allt sånt där. Det var lite tufft i början men vi bor fyra grabbar i en lägenhet så vi tar hand om varandra bra. Jag trivs bra och det är kul att vara här, avslutar Johan.

I och med vinsten i kväll tar Nybro Vikings tillbaka andraplatsen i serien och parkerar sig två poäng bakom serieledande Kallinge-Ronneby. Härnäst väntar Tranås på bortaplan för Nybro Vikings.

Fakta




Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Färre söker vård efter övergrepp i länet

”Våldsbrottsligheten i Sverige minskar”

Axel Brantemo

Axel Brantemo

Kl.16:07, 22 oktober, 2017

Färre söker vård efter övergrepp i länet
Foto: Arkiv.

Mellan 2008 och 2016 sjönk antalet personer som vårdats efter övergrepp med 16 procent och drygt 12.000 patienter vårdades på akuten eller sjukhus förra året. Det visar siffror från Socialstyrelsen.

– Det finns mycket forskning som visar på att våldsbrottsligheten i Sverige minskar, även om det är vanligt att folk tror att den ökar, säger Anna Frenzel, utredare på Brå till Nyhetsbyrån Siren.

Även i Kalmar län har antalet patienter som vårdats efter övergrepp sjunkit till drygt 100 per 100 000 invånare. Och hela landet följer trenden, även fast 2016 visar en liten ökning jämfört med 2015.

– En vanlig förklaring, som tillskrivs en del av minskningen, är ändrade alkoholmönster. Vi dricker inte dricker alkohol i samma utsträckning som tidigare, säger hon till Nyhetsbyrån Siren.

De regionala skillnaderna som finns mellan mellan länen kan bero på skillnader i hur vården är organiserad.

– Om det är långt till närmaste sjukhus är det mer troligt att man istället söker vård på en vårdcentral. Vi saknar helt information om hur många som vårdats inom primärvården, säger Pernilla Fagerström.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng